Lärmiljö om matservering i skolan
Vad äter man i andra delar av världen under skoldagen? Hur länge har finländska elever fått äta avgiftsfria skolmåltider?
Skolmåltiden är en del av det finländska samhället. Har du någonsin tänkt på vem som beslutar vad som serveras i skolan eller hurdana skolmåltiderna är i andra länder? Vi börjar med att granska dessa frågor i Finlands historia och flyttar sedan över till nutiden och därefter till andra länder. Vi betraktar Tyskland, Australien och Förenta staterna. I dessa länder har eleverna ofta matsäck med sig hemifrån.
Anvisningar:
Lärmiljön byggs upp av fem bilder som gås igenom i tur och ordning.
Varje bild har sitt eget tema. Den första bilden (’Börja här’ till vänster) innehåller inlärningsmål, bedömning av det egna kunnandet och forskningsfrågor. Efter att dessa har blivit bekanta börjar vi färden genom studieinnehållet i nummerordning. I varje bild börjar studierna från nummer 1.
Under resans gång hittar du rolig information under alla smileys och under frågetecknet finns en uppgift som sammanfattar ämnet. I den sista bilden finns Take home, alltså en sammanfattning av det centrala i materialet och en hemuppgift. Action-delarna är tilläggsmaterial som anknyter till ämnet.
Information till läraren
Ämne: Skolmaten hos oss och ute i världen
Målgrupp: högstadiet & andra stadiet
Längd: 1–2 x 45 min lektioner beroende på antalet uppgifter (Problemhörnor)
Kort beskrivning av innehållet:
I lärmiljön behandlas skolmåltiden från en samhällelig synvinkel, såsom matserveringens historia i Finland och vem som beslutar om elevernas måltider (som exempel rekommendationer för skolbespisning och systemet med utdelning i skolan). Dessutom bekantar vi oss genom exempel med skolluncher och matsäckar i Tyskland (Realschule eller realskola), Australien och Förenta staterna (high school).
Utöver lektioner lämpar sig lärmiljön även för distansundervisning eftersom eleverna kan självständigt bekanta sig med materialet. Om det i timplanen inte finns tid för genomgång av helheten kan lärmiljön utnyttjas som hemuppgift. I den sista bilden finns dessutom en hemuppgift om ämnet Framtidens skolmåltider.
Inlärningsmål:
Efter lektionen kan eleven
- beskriva kort den avgiftsfria skolmatens historia i Finland.
- identifiera de mest betydelsefulla faktorerna som styr ordnandet av skolbespisningen i Finland.
- berätta om hur skolbespisningen ordnas i ett annat land som eleven valt.
- beskriva vilka eventuella effekter skolmat som inte är avgiftsfritt skulle ha på eleven, elevens familj och samhället.
Problemhörnans instruktioner och svar:
Ladda ner problemhörnans instruktioner och rätta svar här
Anknytning till högstadiets LP:
Geografi: I5 Människor och kulturer i världen
Hälsokunskap: I3 Hälsa, samfund, samhälle och kultur
Historia: I2 Människor förändrar världen, I3 Finland skapas, byggs och försvaras, I5 Välfärdssamhällets uppbyggnad
Samhällslära: I1 Vardagskompetens och kontroll över det egna livet
Anknytning till gymnasiets LP 2019:
Historia: HI3 Det självständiga Finlands historia
Häslsokunskap: HÄ1 Hälsan som resurs, HÄ3 Hälsa och samhälle
Samhällslära: SL1 Det finländska samhället, SL3 Finland, Europa och en värld i förändring
Tilläggsmaterial:
Articlar och uppgifter:
Skolmaten förr, nu och i framtiden
Digital lektion i skolmaten (längd 30 min)
Dagens meny (längd 60 min)
Vem jobbar i köket? (längd ungefär 2 lektioner)
Video:
Skolmat: varför serveras det skolmat? (längd 0:48 min)
Skolmaten – dagens räddning! (längd 2:04 min)
Skolmatens föregångsland (längd 6:09 min)
Annat tilläggsmaterial om ämnet:
Yles inlägg och nyhetsklipp på lätt finska producerad under temaåret Finland 100: Skolmaten. Redaktörer: Merja Windia och Pälvi Tammi. Arkivredaktörer: Tuuli Raento, Katriina Parviala och Eila Haikarainen. Videoredigering: Atte Nurminen.