Vanliga frågor om skolmaten

Får man ta mer mat i skolan?

Visst, det får man. Det lönar sig att använda tallriksmodellen som riktlinje även när man tar mer mat.

Varför tar skolmaten ibland slut på linjen?

Ibland är det svårt för bespisningstjänsterna att uppskatta hur mycket mat som går åt. Ibland kan maten ta slut tillfälligt, t.ex. om personalen just gått till köket efter mera mat, eller så har tillredningen av mer mat dragit ut på tiden. Om en rätt tar helt slut till exempel om eleverna haft en skoldag med mycket motion och idrott, kan köket servera en ersättande rätt.

Om maten av någon anledning tar slut på linjen är det bäst att eleverna frågar bespisningspersonalen när det kommer mera mat.

Hur kan eleverna ge respons på skolmaten? Beaktas elevernas åsikter när matlistorna planeras?

Elever kan ge respons på skolmaten på många olika sätt, beroende på skola och kommun. De kan ge muntlig respons till personalen i matsalen, skriftligt i en responslåda som finns i matsalen eller med hjälp av ett elektroniskt och mobilt responssystem. Dessutom ordnar många bespisningstjänster regelbundet enkäter för att samla in kundrespons. Om skolan har ett matråd eller en skolmatskommitté, är de bra kanaler för att påverka skolmåltiderna.

Elevernas åsikter och observationer behandlas inom bespisningstjänsterna. Kundresponsen utnyttjas bland annat för att utveckla instruktionerna och anvisningarna om maten, vid planeringen av matlistorna och för att ordna önskematdagar. Bespisningstjänsterna tar gärna emot respons och diskuterar idéer om hur skolmåltiderna ska kunna utvecklas.

Kan vårdnadshavare komma till skolan för att bekanta sig med skolbespisningen?

Vårdnadshavare har i allmänhet möjlighet att besöka skolan för att bekanta sig med skolbespisningen och samtidigt äta lunch i skolan. Om det inte finns information om besöksmöjligheten på skolans eller kommunens webbsida, kontakta bespisningstjänsterna för att fråga om det. Det är bra att informera den som ansvarar för bespisningstjänsterna i skolans kök på förhand om besök, så att personen kan reservera tid för en träff och reservera mat för dig. Samarbete mellan bespisningstjänsterna och vårdnadshavare i frågor som gäller skolmåltiderna är mycket önskvärt.

Var får jag information om skolans matlista?

Förfarandena varierar. Vanligen finns matlistorna på skolans och kommunens webbplats. Ofta publiceras de i gratis- och lokaltidningar. Vissa kommuner har en mobilapplikation där man kan kontrollera vad skolan serverar varje dag. Matlistan finns också framlagd i skolans matsal. Ta kontakt med bespisningstjänsterna för att fråga om förfarandena i din hemkommun.

Hur beaktas inhemska livsmedel och närproducerad mat på skolans matlista?

Förfarandet varierar beroende på kommun, men många kommuner har infört riktlinjer om att bespisningstjänsterna ska använda inhemska livsmedel och/eller närproducerad mat. Även rekommendationerna för skolmåltider (Statens näringsdelegation, 2017) uppmuntrar till miljövänliga matval som stödjer hållbar utveckling.

Beaktas dieter som bygger på etiska eller religiösa övertygelser i skolmåltiderna?

Behov som bygger på sådana etiska eller religiösa övertygelser som avviker i betydande grad från den kost som motsvarar majoritetsbefolkningens måltidsvanor beaktas i enlighet med kommunens eller utbildningsanordnarens riktlinjer.

Vilken andel av elevens dagliga energibehov täcker den skollunch som serveras i skolan?

Den lunch som serveras i skolan ska täcka ungefär en tredjedel av det dagliga energibehovet.

Vad innehåller en skolmåltid?

En fullvärdig skolmåltid innehåller varje dag:

• en varmrätt med fisk, ljust eller rött kött, baljväxter eller ägg
• grönsaker och salladsdressing/olja
• matdryck (mjölk/mjölkdryck/surmjölk)
• fullkornsbröd och
• margarin

När skolan serverar gröt eller grönsakssoppa, serveras också tillbehör som kompletterar måltidens näringsinnehåll.

Var får vårdnadshavarna information om elevernas skolmåltider och om sunda matvanor?

Statens näringsdelegations rekommendationer för skolmåltiderna (Vi äter och lär tillsammans: rekommendation för skolbespisningen, 2017) och för barnfamiljer (Tillsammans kring matbordet, 2016) innehåller heltäckande information om skolmåltiderna och om goda matvanor. Publikationerna innehåller också motiveringar till rekommendationerna. I publikationerna finns dessutom information om vårdnadshavarnas, skolans och bespisningstjänsternas roller och möjligheter till samarbete inom elevernas matfostran. Rekommendationerna bygger på vetenskapligt undersökta fakta och en omfattande grupp av experter har medverkat vid uppgörandet av dem.

Även på de här webbsidorna för kampanjen MatRadar finns mycket information om skolmåltiderna.

Varför serveras eleverna fettfri mjölk och margarin vid skolmåltiderna i stället för helmjölk och smör?

Fettfri mjölk och margarin är mer rekommenderade alternativ eftersom fetthaltiga mjölkprodukter och smör innehåller rikligt med mättat, dvs. hårt fett, som enligt undersökningar är skadligt för hälsan. Fettfri mjölk omfattas av EU:s skoldistributionsstöd.

Planeringen och utbudet av måltider och mellanmål som serveras i skolan styrs av Statens näringsdelegations gällande matrekommendationer på befolkningsnivå och för elever (Mat ger hälsa – Finska näringsrekommendationer, 2014 och Vi äter och lär tillsammans: rekommendation för skolbespisningen, 2017 ). Valkriterierna för olika livsmedelsgrupper meddelas i de här publikationerna.

Varför erbjuds alla elever vegetarisk mat varje vecka?

Kommuner har varierande förfaranden för vegetarisk mat och hur ofta vegetarisk mat serveras. Vegetarisk mat har positiva effekter på hälsan och miljön. Därför har många skolor tagit vegetarisk mat som ett återkommande inslag på den normala matlistan, eller så serverar de vegetarisk mat som dagens andra matalternativ. När skolan erbjuder vegetariska alternativ, kan också elever som ännu inte är vana vid vegetariska rätter pröva på dem. Med hjälp av vegetariska matalternativ som eleverna får välja själva blir de vana vid en kost som betonar grönsaker. Det är både hälsofrämjande och miljöansvarsfullt. Vegetariska alternativ hjälper också när det gäller att genomföra rekommendationerna om att minska användningen av rött kött.

Varför ersätts ris med korn?

Skolmatsrekommendationerna rekommenderar att man bland spannmålsprodukter väljer alternativ med hög fiberhalt. Det finns mer fiber i korn än i ris. Att använda korn i stället för ris stödjer dessutom den hållbara utvecklingen, vilket är en punkt i rekommendationerna.

Hur mycket kostar skolmaten?

Enligt Utbildningsstyrelsens rapport (2015) kostar skolmåltiderna i genomsnitt 2,76 euro per elev och dag. Till skolmåltidens pris räknas måltidens råvaror och bland annat tillredningskostnaderna, som består av personalkostnaderna och transportkostnader. Kostnaderna för skolmåltiderna varierar per kommun.

En faktor som påverkar skolmåltidernas pris är kommunens storlek. I stora städer är kostnaderna för skolmåltiderna per elev i genomsnitt lägre än i små kommuner. I de stora städerna tillreds skolmaten i allmänhet centralt. Dessutom ligger skolorna närmare varandra än i små kommuner, vilket gör att transportkostnaderna är lägre.

En måltid behöver inte vara dyr för att vara god, fullvärdig, mångsidig och sund.

Får man tillräckligt med protein från vegetarisk mat?

Inom skolbespisningen är den vegetariska kosten i allmänhet lakto-ovovegetarisk. Det betyder att maten innehåller mjölkprodukter och ägg, vilket gör det lättare att sörja för att kosten innehåller tillräckligt med protein. Detsamma gäller semivegetarisk kost (innehåller fisk och/eller ljust kött) och laktovegetarisk kost (som innehåller mjölkprodukter). För att säkerställa att den vegetariska kosten innehåller tillräckligt med protein används baljväxter, andra källor till växtprotein, mjölkprodukter eller ägg.

En vegansk diet förutsätter att man väljer och använder tillräckligt med växtproteinkällor så att måltiden blir fullvärdig. Utöver protein ska måltiden också innehålla tillräckligt med energi. Tillgången till vegansk kost varierar beroende på kommun och därför är det bra att kontakta kommunens bespisningstjänster för att fråga om detta.

Varför serverar skolan ibland gröt till skollunchen?

Enligt elevernas respons gillar eleverna gröt och önskar att olika sorter av gröt finns på matlistan. Tillsammans med gröten serveras tillbehör som kompletterar måltidens näringsinnehåll. Matlistorna planeras på så sätt att listan turvis innehåller olika rätter i enlighet med rekommendationerna. Det garanterar att kosten är varierande och mångsidig.

Vem ska jag kontakta om jag har frågor om skolmåltiderna?

Kontakta gärna den som ansvarar för bespisningstjänsterna i skolan eller med kommunens chef för skolbespisningen. Kontaktuppgifterna kan finnas till exempel på skolans eller kommunens webbplats eller i en broschyr som presenterar skolans verksamhet.

Kan eleverna och rektorn eller lärarna delta i utvecklingen av skolmåltiderna?

Ja, det kan de – och det är till och med mycket önskvärt! Skolan kan grunda en restaurangkommitté, ett matråd eller motsvarande, om skolan ännu inte har ett sådant organ. Hela skolan kan utveckla skolmåltiderna i samarbete. Då kan man utveckla en egen profil för skolmåltiderna i den aktuella skolan. Samtidigt blir det möjligt att utveckla många aspekter som anknyter till skolmåltiderna. Den gemensamma verksamheten kan bestå till exempel av gemensam planering av temaveckor och temadagar (presentationer, pyssel). Den kan handla om trivseln i skolmatsalen, om måltidernas tidpunkter, om måltidernas längd och om skolans egna ”regler” för skolmåltiderna.