Skolmaten förr, nu och i framtiden

Skolornas och skolmatens rötter sträcker sig tillbaka tvåhundra år, då läskunnighet och studier ännu var ovanliga, också bland de vuxna. Åt en del av barnen erbjöds en viss undervisning i form av husförhör och kringgående skolor. Den största orsaken till det låga skoldeltagandet var bristen på mat och kläder. På grund av detta började man på vissa ställen småskaligt servera eleverna mat och förse dem med kläder.

Under slutet av 1800-talet, när folkskolorna blev allmännare, började man av staten ansöka om medel för mat för de mindre bemedlade eleverna. År 1913 beviljades skolmaten för första gången statsbidrag, och i delar av det Finska storfurstendömet serverades soppa i skolorna. I de större städerna serverades soppan med större sannolikhet än på landsbygden. För de fattiga barnen var maten gratis, för de andra var den avgiftsbelagd.

År 1921, när den allmänna läroplikten trädde i kraft, gjordes det planer för att understöda skolgången genom att ordna skolmåltider åt eleverna. Miina Sillanpää inlämnade en riksdagsmotion om ärendet. På grund av bristfällig finansiering verkställdes inte ännu någon bindande förordning om ordnandet av skolmåltiderna. Ansvaret låg därför på kommunernas axlar och i de flesta kommuner serverades därför ingen skolmat. Vid en undersökning på 1930-talet kunde man konstatera att en del av eleverna inte fick tillräckligt med näring. Endast under hälften av eleverna var helt friska.

Skolmaten blev lagstadgad år 1948

Riksdagen beslöt slutligen år 1943 att folkskolorna skulle ha en lagstadgad plikt att servera en avgiftsfri och varm skollunch åt alla skolelever innan år 1948. På grund av detta anses år 1948 som året då den avgiftsfria skolmaten började serveras. Målsättningen var att förbättra barnens näringstillstånd.

När man under åren 1972–1977 övergick från folkskolorna till grundskolesystemet, utökades den avgiftsfria skolmaten till att gälla också gymnasier och yrkesskolor. Grunden för ordnandet av skolmaten är stiftad i lag och därtill styrs den av olika rekommendationer.

Skolmatens decennium

• Under 1950- och delvis under 1960-talet bestod skolmaten endast av en huvudrätt – soppa, gröt eller välling
• Under 1960-talet fanns det redan bröd i skolan, men mjölken hämtade man hemifrån
• Under 1970-talet serverades en fast föda i alla skolor och kniv och gaffel togs i bruk
• Under 1980-talet nådde de första internationella trenderna skolköken
• Under 1990-talet tog man allt mer intryck från nya matkulturer
• Under början av 2000-talet blev skolmaten en del av läroplanen
• Sedan 2010-talet är skolmaten en del av skolornas undervisning och uppfostran – de veckovisa vegetariska dagarna och de vegetariska alternativen är allmänna och vid framställningen av maten tar man i beaktande en hållbar utveckling

Skolmaten har ljusa framtidsutsikter

I framtiden kommer man att vid ordnandet av skolmaten allt mer att beakta miljöfrågor. Grönsaker och nya former av växtproteiner kommer att bli allt vanligare och man kommer allt mer att satsa på individens önskemål och olika alternativ. Samtidigt som samarbetet mellan matservice, skolornas personal och vårdnadshavare ökar så deltar också eleverna i planering och utförandet av måltiderna.  En trivsam omgivning och uppskattning av den sociala gemenskap som matserveringen erbjuder ökar värdet på de gemensamma skolluncherna.

Skolmåltiderna är inte bara näring

Målsättningen med skolmåltiderna är att stödja elevernas goda hälsa, tillväxt, utveckling, studieförmåga och kunskap om mat. Skolmåltiderna har också en viktig stimulerande roll för eleverna. De gemensamma måltiderna lär också eleverna matkultur och goda seder. Vid grundutbildningen utgör skolmaten en del av läroplanens verksamhet och stöder undervisningens och skoluppfostrans målsättningar samt främjar välmående vid skolarbetet.

Skolmaten är en del av det nationella arbete som görs för att säkra ett gott näringsintag och den främjar hälsa och välfärd för hela befolkningen. Den avgiftsfria skolmaten har genom tiderna skapat en jämlik grund för elevernas tillväxt och utveckling och främjat sådana näringsvanor som uppehåller en god hälsa. Skolmaten berör cirka 900 000 elever varje skoldag. Under sin skoltid äter en elev över 2 000 mål mat. Skolmaten är därför en långsiktig investering i lärandet och välmående. Skollunchen har också en betydande inverkan vid miljö-, kultur-, tradition- och jämlikhetsuppfostran samt vid utvecklandet av konsumtionsfärdigheter. Den studiehelhet som skolmaten utgör som läroämne integrerar innehållet av flera olika läroämnen och stöder skolans målsättning som handledare av vår matkultur.

En lyckad skolmåltid kräver samarbete

Genom ett samarbete mellan skolornas vuxna, matservicepersonalen, eleverna och vårdnadshavare har skolmåltiderna goda chanser att lyckas med sina målsättningar. Eleverna uppmuntras att delta i planeringen, utförandet och utvärderingen av skolmåltiderna. Deltagandet i skolmåltiderna och måltidernas kvalitet som en helhetsupplevelse utvärderas också regelbundet. Föräldrarnas uppmuntran är också viktig för att stöda elevernas positiva inställning till deltagandet i skolmåltiderna.

Vad består skolmåltiden av?

Skolmåltiden täcker cirka en tredjedel av skolelevens dagliga energibehov. Maten ska vara balanserad, följa näringsrekommendationer, vara smaklig och lockande. Samtidigt som man erbjuder eleverna olika alternativ, är det viktigt att man vid planeringen av maträtterna följer grundprinciperna för en nyttig kost. Vid tillredningen av skolmåltiderna följer man nationella mat- och näringsrekommendationer.

Att äta regelbundet och inta näring som följer näringsrekommendationerna är en väsentlig del av både barnens och de ungas normala tillväxt och utveckling. Ett tillräckligt och balanserat näringsintag består av de huvudmål som skolan och hemmet erbjuder samt av hälsosamma kompletterande mellanmål.

En balanserad skolmåltid innehåller dagligen

• varm mat med fisk, ljust eller rött kött, baljväxter eller ägg
• en birätt med grönsaker och salladsdressing/olja
• matdryck (mjölk/mjölkdryck/surmjölk)
• fullkornsbröd och margarin

Bekanta dig med RuokaTutkas OpeTube-videon om skolmat (på finska)

• Suomi kouluruokailun mallimaa
• Kouluruokaa rakkaudella
• Kouluruoka antaa voimaa